Nu har jag varit borta från bloggen ett tag. Anledningen är att jag varit i Norrland och hälsat på lite vänner. Så fullt upp att man inte hunnit göra något annat än att umgås med dem. Och imorgon blir det Stockholm med mor och syster. Ligger efter med skolarbetet så fruktansvärt mycket. Men tänkte sätta mig med engelskan nu när jag ändå ska åka och handla mat. Är ju inte världens roligaste att åka spårvagn liksom. Tänkte dessutom åka längre för att åka till en större affär som är billigare. Tar längre tid, men borde helt klart vara värt det. Ni vet, för att spara pengar.

Jag måste spara undan 2500kr. Vill ju hälsa på C när han faktiskt flyttar hit. För det behövs pengar. Hittills har jag bara fått ihop 99kr... Det är inga pengar alls. Så nu måste jag bli mer sparsam, kan inte låta pengarna komma emellan oss, distansen är redan jobbig.

Men nu ska jag dra mig till affären.

Kram på er

Inatt  så sov jag över hos en kompis, så skönt att vara någon annanstans än i lägenheten. Vi såg på filmen Abraham Lincoln: Vampire Hunter, jag har länge velat se den. Den kombinerar två av mina favoritsaker, amerikanska inbördeskriget och  vampyrer. Och den va så himla bra, måste se den snart igen. Vi gick upp tidigt, han skulle till skolan och jag till gymmet. Och jag blev så glad när jag vaknade och såg att C hade skickat nya bilder på sig. 

C är den kille jag dejtar, och självklart bor han inte i närheten utan i USA... Vi har snart känt varandra i tre månader. Och trots att vi bor 4500km ifrån varandra så har jag nog inte känt på det här sättet tidigare. Och jag blir så glad när man får ett litet meddelande att vakna upp till, eller som nu hade jag fått två nya bilder. 

Som bipolär bör jag inte ge mig in i ett LDR (long distance relationship). Mitt psyke är förmodligen inte tillräckligt starkt för det. Men när man träffar den där som man vet att man vill spendera resten av livet med, ska man verkligen låta ens sjukdom stoppa en? Sedan kmr han flytta till Europa snart, då blir han närmare, blir ingen tidsskillnad och vi kommer få råd att hälsa på varandra. För faktiskt så har vi inte träffats än... Men förhoppningsvis så kommer vi fira nyår ihop. 

Jag är så glad att jag har C, ibland är han det enda som får mig att le. 

Men nu kallar skolarbetet på mig, så här får ni filmmusiken från filmen jag pratade om 

#abrahamlincoln #abrahamlincolnvampirehunter #LDR #långdistansförhållande #longdistancerelationship #kärlek #spotify

Hej mina pixies

Idag är jag hemma efter två dagars jobb. Det är rätt skönt, men jag måste plugga, och det gör jag ju inte... Fy skäms på mig. Däremot har jag tagit hand om en del av disken. Men fortfarande en hal del kvar, och tvätten, och resten av mitt kaos...

Det blir lätt så när man mår dåligt... Att man blir så splittrad och inte kan slutföra något. Att man med lite tur kan påbörja något, men aldrig slutföra det. Och då ha så mycket som jag har, med både skolarbete, lägenhet och jobb. Det kan lätt bli för mycket för vem som helst. Lägg då till en psykiskt sjukdom och man bara fattar inte hur man ens orkar kliva upp ur sängen vissa dagar.

Någor jag känner hjälper mig vissa dagar är ju mina nya mediciner, Oxascand, men de ska jag bara ta när jag verkligen behöver det. Och idag känner jag inget behov av det. Men jag önskar nästan lite att jag gjorde det. Jag presterar bättre när jag tar dem, blir lite bubblig och allt bara flyter på. Men just därför ska jag inte ta dem. Då blir jag nog beroende ganska snart. Och då hamnar jag i ett annat helvete. 

Jag önskar att jag på egen hand orkade ta tag i allt det där andra. Ni vet, sådant man tycker om att göra i vanliga fall. Då man inte mår dåligt. Att man orkade sminka sig. Gå till gymmet. Umgås med kompisar. Allt det som gör att livet inte bara blir en parad av måsten.

Jag vill ha kul, men har i min smärta glömt av hur...

#smärta #bipolär #furry #vardag 

Hej änglar

Är så oerhört trött. Planen var ju att gå och lägga mig vid 22, kan ju bara konstatera att det inte kommer hända. Ska nu krypa ner i badet med en kopp te innan jag går och lägger mig. Har jobbet imorgon, ska då jobba heldag. Men ska försöka komma upp redan vid fem, städa lägenheten och plugga innan jobbet. 

Det är så svårt just nu, att försöka klara de där små sakerna i vardagen. Men nu kallar badet på mig. så dags att krypa ner. 

Vi hörs 

#trött #sova #lilahår

Godmorgon eller vad man ska säga.

Vaknade aldelles för sent. Eller snarare att jag inte ville kliva upp först, så blev kvar i sängen. Dumt, för jag har en lägenhet att städa, plugg att sköta och måste åka till jobbet sedan. Jag kan inte slösa min tid på sömn. Ska försöka bli så där tråkigt vuxen och gå och lägga mig vid 22 varje kväll, och gå upp vid 5 på morgonen. Det blir sju timmars sömn. Något jag vet är lagom för mig i vanliga fall. 

Denna dagen började för mig med en oxascand och 20 minuter yoga. Planen va att gå till gymmet, men eftersom jag tabbade mmig så brutalt med att kliva upp blir det inte så. Får istället träna på min wii fit. Fungerar, man får bara inte ett lika bra flyt. Men lite träning är bättre än ingen. Yogan hoppas jag kan hjälpa mig, både mot min migrän, men även för att kunna få ett jämnare humör. Sedan övrig träning för att bli starkare och gå ner i vikt.

Mitt mål är att gå ner till 70kg innan året är slut, just nu ligger jag på 75,5kg. Men jag vet att jag kan lyckas. Träna runt varannan dag (helst på gymmet), yoga varje dag, äta bättre, ha någon dag i veckan då jag bara äter frukt och grönt och dricker te. Jag ska ner till mina 70kg. När jag kommit dit är nästa mål 65kg. Men först 70kg. 

Tävlar dessutom mot en kompis. Vi ska skriva om dagarna vad vi äter, tränar osv. Blir mer utmanande när man berättar för någon annan.

Men nu ska jag fortsätta med min träning, jag kommer bli rätt groggy av medicinen, vore dumt att inte kunna träna pga att jag behöver medicineras...

Men vi hörs alla änglar därute

#furry #sad #träning #bipolär

Hej världen

Idag var jag hos läkaren. Ringde egentligen in akut till psykiatriska mottagningen redan igår, men de hade ingen tid innan idag. Aja, jag fick möta en hur bra läkare som helst. Hon lyssnade på mig och det är så skönt. 

Något vi båda konstaterade var att jag inte skulle läggas in, skönt att slippa diskussionen om att bli inlagd eller inte. Nu slapp jag den helt. Jag vill verkligen inte bli inlagd, och för mig skulle det nog göra att jag mådde sämre. Ingen ultimat situation helt enkelt.

Så nu fick jag nya mediciner bara. Imovan 5mg för sömnen, har haft dem tidigare men utan att de egentligen fungerade. Eller de fungerade, för en vecka eller så. Sen så har jag varit lika sömnlös som innan.

Sedan blev det även Oxascand 5mg som jag tar vid behov. Fast båda är bara tillfälliga tills jag får träffa min egentliga läkare om några veckor och vi ska börja sätta in riktiga mediciner till mig. Eller snarare försöka hitta sådana som funkar på mig. 

Som bipolär kan jag inte gå utan mediciner egentligen. Man mår sämre och sämre efter varje skov. Men medicinerna kan bli räddningen. Visst låter det patetiskt? Men det är sådant livet ser ut som bipolär.

Nä, nu ska jag ta en kopp te och sedan köra lite yoga. Det är ju inte bara psyket som ska bli friskt, kroppen bör må bra den också. Sedan säger vänner jag har som är bipolära att de mår bättre av att röra på sig, så det blir en del av deras medicinering. Men det var den där koppen med te som skulle fixas nu då.

Jag ska låta er lyssna på en av mina favoritlåtar, nämligen Nobody´s Home av Avril Lavigne. Enjoy!